Asbestskiva: Luja-skiva, fibercementskiva eller Minerit?

Asbestskiva är ett vardagligt namn på flera skivtyper som innehåller asbestfiber: asbestcementskivor som Minerit och Eternit, äldre Luja-skivor och fibercementskivor samt en del brandskydds-, akustik- och bitumenskivor. Om en skiva innehåller asbest avgörs framför allt av tillverkningsåret: en skiva tillverkad före 1994 kan innehålla asbest, en som tillverkats senare gör det inte. Eftersom gamla och nya skivor ofta ser likadana ut får du visshet bara genom en laboratorieanalys.

Vilka skivor menas med asbestskiva?

Asbest tillsattes i skivor eftersom det förbättrade hållfastheten, väderbeständigheten och brandtåligheten. Nedan finns de vanligaste skivtyperna som ordet asbestskiva brukar syfta på.

Minerit och Eternit, alltså asbestcementskiva

En asbestcementskiva är en hård, grå skiva pressad av cement och asbestfiber. Minerit och Eternit har nästan blivit allmänna benämningar, och skivorna användes som korrugerade skivor på tak, som släta skivor på fasader, balkonger och socklar samt inomhus i våtrum och kring eldstäder. Hur man känner igen Minerit, vad som gäller för tak av små fibercementplattor och vilka riskerna är med ett helt tak går vi igenom i artikeln Minerit-skiva och asbest.

Luja-skiva

Luja-skiva och asbest är en vanlig fråga, eftersom Luja-skivor användes mycket i innerbeklädnader, brandskydd och våtrum. Äldre Luja-skivor kan innehålla asbest, senare tillverkade gör det inte. Av utseendet går det inte att avgöra vilket det är, så monteringsåret och ett prov är avgörande.

Fibercementskivor

Fibercementskiva är en bredare produktgrupp som även asbestcementskivorna hör till. När asbestanvändningen upphörde gick tillverkarna över till andra fibrer, och dagens fibercementskivor är asbestfria. De ser ändå mycket lika ut som de gamla: en grå, hård, cementbaserad skiva. Därför är svaret på frågan om fibercementskiva och asbest alltid detsamma: om skivan monterades före 1994 eller om monteringsåret är okänt ska den undersökas innan man rör den.

Bituliitti-skiva

Bituliitti är en bitumenbaserad vindskydds- och underlagsskiva, och samma namn används också om svart bitumenlim. Asbest har använts i båda. Hur man känner igen dem och vilka riskerna är vid en golvrenovering behandlas i en egen artikel, Bituliitti och asbest.

Brandskyddsskivor och akustikskivor

Brandskyddsskivor användes vid skorstenar, värmeanläggningar, elrum och branddörrar. Akustikskivor, alltså ljuddämpande takskivor, monterades i kontor, skolor och andra offentliga lokaler. I båda grupperna finns både asbesthaltiga och asbestfria produkter som ser likadana ut.

Var användes asbestskivor?

• Tak: tak av korrugerade skivor på egnahemshus, bastur, garage och lantbruksbyggnader samt tak av små fibercementplattor.
• Fasader: släta och profilerade fasadskivor, sockelskivor, takfötter och balkongräcken.
• Våtrum: väggskivor under kakel i badrum och bastur.
• Eldstäder och värmeanläggningar: skyddsskivor kring bastuaggregat, ugnar, pannor och skorstenar.
• Tekniska utrymmen: brandskydd i el- och pannrum samt skivkonstruktioner i anslutning till ventilationen.
• Innertak: akustikskivor och undertaksskivor i kontor och offentliga byggnader.

I uthus som bastur, garage och förråd har skivorna ofta fått sitta kvar i ursprungligt skick, även om huvudbyggnaden redan har renoverats.

Varför avgör skivans ålder?

Tillverkningen av asbestcementskivor gick över till asbestfria fibrer under den senare delen av 1980-talet, och användningen av asbest i byggmaterial upphörde i Finland senast 1994. Därför säger byggnadens färdigställandeår, skivans monteringsår och eventuella renoveringshandlingar mest. Några tumregler:

• En skiva som monterats före 1994 behandlas som möjligen asbesthaltig tills en analys visar något annat.
• Om monteringsåret är okänt ska skivan undersökas, även om byggnaden är nyare. Gamla skivor kan ha återanvänts eller monterats från lager.
• En fibrig brottyta, grå cementartad massa och sprödhet är indicier, inte bevis. Mer om hur man känner igen asbest finns i artikeln hur ser asbest ut.

Hur skiljer man en asbestskiva från en asbestfri skiva?

Det finns ingen tillförlitlig visuell skillnad. Både asbesthaltiga och asbestfria fibercementskivor är hårda och cementgrå, och båda dammar när de sågas. Följande uppgifter hjälper dig att bedöma om skivan bör undersökas:

• Handlingar från monteringstiden: ritningar, kvitton från renoveringar eller husbolagets underhållshistorik visar när skivorna monterades.
• Märkningar: på skivans baksida eller kant kan det finnas tillverkarmärkningar, men att de saknas säger ingenting.
• Omgivande konstruktioner: om byggnaden blev färdig före 1994 och övriga ytor är ursprungliga är sannolikt även skivorna ursprungliga.

Om någon av dessa lämnar osäkerhet är ett prov det förmånligaste sättet att få ett säkert svar.

Hur testar man en asbestskiva?

Att testa en asbestskiva är enkelt när det görs rätt:

1. En enskild skiva: skydda dig med andningsskydd och handskar, fukta provstället och lossa en liten bit från skivans kant eller från ett ställe som redan är trasigt. Förpacka provet i en förslutbar påse och skicka det till laboratoriet. Ett asbestprov kostar 39,90 € + moms och analyseras med JEOL SEM-EDS elektronmikroskop.
2. Renovering eller rivning: om skivorna ska tas bort som en del av ett reparations- eller rivningsarbete i en byggnad som är byggd före 1994 eller innehåller material från tiden före 1994, kräver asbestlagen (684/2015) och statsrådets förordning 798/2015 en asbestkartläggning. En asbestkartläggning kostar beroende på ort från 119 € inkl. moms, och priset omfattar kartläggningen, alla prover, analysen, resorna och rapporten. För rivningsobjekt tillkommer 100 €.

Kartläggningar på plats gör vi i södra Finland; på andra håll i landet skickas provet per post. AsbestiPro utför kartläggningar och provanalyser, inte rivningsarbeten. Om asbest hittas är borttagningen av skivorna asbestrivningsarbete, och rivningsföretaget gör sin offert utifrån laboratorieresultatet eller kartläggningsrapporten.

Kan man låta en gammal asbestskiva sitta kvar?

En hel asbestcementskiva som sitter på plats frigör i regel inga betydande mängder fibrer. Risken uppstår när skivan borras, sågas, slipas, bryts eller högtryckstvättas. Om skivan får sitta kvar, låt den vara och planera nya konstruktioner så att du inte behöver röra den gamla skivan. När du ändå tänker ingripa i skivan, ta först reda på vad den innehåller.